Tanken var att jag skulle återupprepa nyårsdagens runda men den planen gick rätt snart i stöpet.

Jag cyklade ut omkring klockan två och när jag skulle korsa fälten vid Fotstad insåg jag att solen faktiskt var lågt på himmeln och jag började tveka på om jag skulle hinna hem innan det blev tråkigt mörkt. Samtidigt var en bonde ute med en liten traktor och försökte röja undan snön som låg halvmeterdjup över vägen. Det senaste dygnets ökade vind hade gjort sitt med den lättflyktiga snön och fältet.

Väl förbi Fotstad möttes jag av en skenande häst utan ryttare utanför Sperlingsholms gamla skola. Ett kort ögonblick senare stoppade jag en bil och varnade för hästen. Kvinnan i bilen verkade vara på jakt efter hästen med syfte att fånga in den. Hon sa att den kom springande från vägen utanför Sperlingsholm ner mot kyrkan. Jag beslutade då mig för att cykla dit och se om någon behövde hjälp.

Några hundra meter efter Sperlingsholms ridhus mötte jag två tjejer och en hund och det visade sig att det var de som bestämt sig för att sitta av i farten. De var lite förvånade när jag meddelade att hästen skenade iväg mot Fotstad - hästar springe tydligen samma väg de kom om de springer hem, men den här hästen skulle tydligen sluta cirkeln i stället.

Tjejerna hade ringt efter skjuts och de 3-4km de hade till stallet i Fotstad skulle i och med det gå väsentligt fortare än med apostlahästarna. Båda var vid god vigör och de trodde att hästen skulle stå och vänta på dem vid stallet så jag beslöt mig för en tur i Pramma i stället för längs Nissan in till Vallås/Frennarp.

15cm snö är inget problem i sig, men i kombination med att djur och människor redan klivit på stigarna och att temperaturen har varit så låg så länge var det ingen munter upplevelse på cykeln. Nä, hårda breda stigar eller grusvägar får det bli innan tö.